Tillsammans kämpar vi för en bättre bostadsmarknad!

Hyresregleringen har skapat decennielånga bostadsköer

Dagens system gynnar de som har många ködagar och de som har stora kontaktnät. Någon av dessa faktorer behövs nämligen för att få ett förstahandskontrakt till en hyresrätt i dag, eller att man köper ett förstahandskontrakt på den utbredda svarta marknaden. De som har tid att vänta decennier i bostadskö eller har goda kontakter att utnyttja är knappast de som är i störst behov av en hyresrätt. De som drabbas hårdast av hyresregleringen är med andra ord unga, nyinflyttade och nyanlända som ofta tvingas till den mycket mer osäkra andrahandsmarknaden för hyreskontrakt. 

malkarium-5b5ypXywr3k-unsplash

Hyresregleringen har skapat decennielånga bostadsköer

Dagens system gynnar de som har många ködagar och de som har stora kontaktnät. Någon av dessa faktorer behövs nämligen för att få ett förstahandskontrakt till en hyresrätt i dag, eller att man köper ett förstahandskontrakt på den utbredda svarta marknaden. De som har tid att vänta decennier i bostadskö eller har goda kontakter att utnyttja är knappast de som är i störst behov av en hyresrätt. De som drabbas hårdast av hyresregleringen är med andra ord unga, nyinflyttade och nyanlända som ofta tvingas till den mycket mer osäkra andrahandsmarknaden för hyreskontrakt. 

Hyresregleringen hindrar unga och nyanlända från att få boende

Dagens system gynnar de som har många ködagar och de som har stora kontaktnät. Någon av dessa faktorer behövs nämligen för att få ett förstahandskontrakt till en hyresrätt i dag, eller att man köper ett förstahandskontrakt på den utbredda svarta marknaden. De som har tid att vänta decennier i bostadskö eller har goda kontakter att utnyttja är knappast de som är i störst behov av en hyresrätt. De som drabbas hårdast av hyresregleringen är med andra ord unga, nyinflyttade och nyanlända som ofta tvingas till den mycket mer osäkra andrahandsmarknaden för hyreskontrakt.

Hyresregleringen minskar antalet hyresrätter

Hyresregleringen leder inte bara till att det byggs för lite. Den skapar också incitament till ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt, vilket minskar antalet hyresrätter ytterligare. En person som bor i en hyresrätt kan nämligen betala 70 procent av lägenhetens bedömda marknadsvärde för att ombilda denna till en bostadsrätt. Det är en bra deal för hyresgästen – men dåligt för de flesta andra eftersom antalet hyresrätter i beståndet minskar. Med en friare hyressättning, där hyrorna sätts på marknaden, skulle det bli mer lönsamt att hyra ut vilket skulle öka utbudet av hyresrätter.

Hyresregleringen hindrar rörlighet

Incitamenten för människor att flytta när behovet av boende förändras, exempelvis när barnen flyttar från föräldrahemmet, sätts ur spel. Detta eftersom det ofta är enklare att bo kvar i en för stor hyresrätt än att byta när det ändå inte leder till lägre hyra. På samma sätt sätter de decennielånga bostadsköerna käppar i hjulet för äldre som vill minska sin boendeyta och flytta från villa till hyresrätt. Sammantaget ger hyresregleringen upphov till mindre rörlighet på bostadsmarknaden, och därmed ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.

Hyresregleringen subventionerar innerstadsvåningar

Ibland framhålls att hyresregleringen är ett verktyg för att sänka hyrorna för låginkomsttagare. Tanken är med andra ord är hyresregleringen en del av omfördelningspolitiken. Forskningen visar dock att hyresregleringen är ett trubbigt verktyg för att förbättra låginkomsttagares ekonomiska ställning. Tvärtom är det i hög grad välbärgade som är vinnare på hyresrättslotteriet, eftersom de får sina hyror i attraktiva områden indirekt subventionerade genom regleringen. De som bor i icke-attraktiva områden skulle gynnas av fri hyressättning som hade öppnat upp hyresrättsmarknaden och ökat byggandet. I icke-attraktiva områden är det även möjligt att hyrorna går ner när man inför fri hyressättning. Varför ska inte välbärgade betala marknadsmässiga hyror för sina innerstadsvåningar?

Hyresregleringen kostar samhället 20 miljarder per år

Hyresregleringen leder till att de befintliga hyresrätterna utnyttjas ineffektivt och att det byggs färre hyresrätter. Regleringen gör att det inte är den som värderar bostaden högst som får flytta in, utan den som har flest ködagar. I en undersökning gjord 2013 uppskattade Boverket att samhällskostnaden för hyresregleringen är hela 10 miljarder kronor per år. Sedan dess har dock kostnaderna ökat och i en uppdaterad studie 2021 beräknade Fredrik Kopsch, docent i fastighetsekonomi och specialist på hyresregleringen, att samhällskostnaden nu är 20 miljarder kronor. På grund av den kollapsande bostadsmarknaden har många företag har svårt att rekrytera rätt kompetens. I flera studier har detta identifierats som ett hinder för svensk innovationskraft och tillväxt, vilket gör att den uppskattade kostnaden egentligen är större än så. Varför ska inte hyrorna vara marknadsmässiga? Inför fri hyressättning nu!